Quantservice

mars 21, 2024

Greenfield: ”Vikten av underhåll uppmärksammas ofta för sent”

I lönsamhetsanalysen av ett greenfield-projekt är syftet att analysera och ta hänsyn till flera olika perspektiv och scenarier. Några centrala faktorer är investerings- och finansieringskostnader, anläggningens driftskostnader, produktionsvolym och utnyttjandegrad, efterfrågan på produkter och försäljningspris, investeringens återbetalningstid samt miljöpåverkan, risker och osäkerhetsfaktorer.

Vanligtvis räknas underhållet in som en del av anläggningens driftskostnader. Men underhållet påverkar flera nyckelfaktorer och underhållsrelaterade beslut kan ha en avsevärd effekt på bland annat driftskostnad, utrustningens livslängd och produktionsanläggningens lönsamhet. I ett greenfield-projekt är det därför avgörande att tidigt inse vikten av underhåll.

Vikten av underhåll uppmärksammas för sent

Det är naturligt och oundvikligt att fokuset, efter investeringsbeslutet för en ny fabrik, riktas mot anläggningsdesign och därefter konstruktionen. Det primära målet med ett så stort projekt är att så snart bygget börjar få upp fabrikens väggar och tak och installera utrustningen. Ofta diskuteras underhåll mycket senare i projektet.

Detta scenario är förståeligt när man tänker på vart uppmärksamheten vanligtvis riktas i ett fabriksprojekt; Entreprenören har till uppgift att ta fram genomförbara planer och lösningar enligt specificerade krav, utrustningsleverantörer fokuserar på att tillhandahålla nödvändig teknik för produktion, konstruktion och installation, underentreprenörer fokuserar på sina respektive uppgifter, och projektledaren övervakar allt detta. Det är alltså inte så konstigt att enskilda individer saknar tid eller nödvändig expertis för att väga in vikten av underhåll och tillförlitlighet i detta skede.

Men på Quant ser vi saken på ett annat sätt. Det är av yttersta vikt att inse att slutförandet av själva fabriksprojektet inte är det primära målet – utan snarare att säkerställa en effektiv, säker och hållbar produktion. När anläggningen är redo att sättas i drift måste underhållsprocesser, resurser och verktyg finnas klara för att stödja en smidig produktionsupptrappning så att anläggningen så snabbt som möjligt kan nå hållbara produktionsnivåer.

Så undviker ni obehagliga överraskningar

Det sägs att upp till 80 procent av livscykelkostnaderna för en produktionsanläggning bestäms innan den tas i drift. Därför är det oerhört viktigt att göra rätt val och fatta rätt beslut redan i designfasen, med tanke på anläggningens hela livscykel.

Att väga in insikter från underhållsexperter under designfasen kan förhindra många obehagliga överraskningar i olika skeden av fabrikens livscykel. Har utrustnings- och komponentval harmoniserats och finns det livscykeltjänster för dem? Hur är det med tillgången på reservdelar – är utrustningen enkel att använda och underhålla? Underhållsexperter kan hjälpa till att identifiera nyckelfrågor och ge råd kring dessa ur slutanvändarens perspektiv.

Tre viktiga nyckelfaktorer

Ett framgångsrikt underhåll av en ny anläggning, eller vilken fabrik som helst, bygger på tre viktiga nyckelfaktorer:

Först och främst behövs en högkvalitativ, välstrukturerad och tillräckligt detaljerad utrustningshierarki samt underhållsmasterdata, integrerade i ett underhållssystem. En utrustningshierarki och masterdata av god kvalitet är de viktigaste faktorerna för hantering av anläggningens livscykel. De möjliggör exakta analyser, klassificering och rapportering av utrustningsfel, samt lägger grunden för sammanhängande historiska data. Dessa stöder i sin tur initiativ som datadriven utveckling av tillförlitlighetsfokuserat underhåll och riktade åtgärder. De har dessutom en betydande inverkan på nyckeltal såsom underhållsprestanda och underhållskostnader. 

Den andra nyckelfaktorn är klassificeringen av utrustningens kritikalitet. När en ny anläggning byggs kan det ofta hända att det saknas en omfattande kritikalitetsklassificering som täcker all produktionsutrustning. I stället kan de mest kritiska delarna och komponenterna i en viss produktionslinje eller utrustning ha identifieras, eller så kanske kritikaliteten hos en enhet eller produktionslinje bedöms enbart i förhållande till produktionen. När det kommer till nya anläggningar är det uppenbart att det är komplicerat att utveckla en omfattande kritikalitetsklassificering på grund av bristen på historiska underhållsdata. Det är dock viktigt för att säkerställa att underhålls- och reservdelsstrategier kan definieras så exakt som möjligt i början av fabrikens livscykel. Dessutom kan klassificeringen av utrustningens kritikalitet identifiera komponenter som, på grund av säkerhets- eller miljöaspekter orsakade av utrustningsfel, blir kritiska, även om deras inverkan på andra aspekter såsom produktion, kvalitet och reparationskostnader uppskattas vara liten. Kritikalitetsklassificering kan dessutom hjälpa till att identifiera potentiella flaskhalsar i förväg, vilket annars kan kräva kostsamma och omfattande ändringar omedelbart efter att fabriken tagits i drift. 

Den tredje nyckelfaktorn är reservdelsstrategin, som idag, på grund av sårbarheten i leveranskedjorna, kanske spelar en ännu viktigare roll för att säkerställa en anläggnings tillförlitlighet. Det är mycket vanligt att reservdelspaket som köps in från utrustningstillverkare inte bara innehåller nödvändiga reservdelar utan också en hel del standardartiklar och delar som aldrig behövs. Dessa kostsamma paket kan ligga oanvända under lång tid tills man så småningom inser att dessa dyra delar inte tjänar något syfte. 

Genom att fokusera på den reservdelsstrategi som utvecklats utifrån utrustningens kritikalitetsklassificering kan man undvika de värsta fallgroparna, såsom att binda upp alltför stort kapital i reservdelslagret, dålig tillgång till reservdelar och låg förutsägbarhet när det gäller underhållsmaterial och reservdelskostnader. När man utvecklar en reservdelsstrategi finns det många aspekter att ta hänsyn till och många tillgängliga alternativ, och de val som görs bör bidra till anläggningens tillförlitlighet.

En betrodd underhållspartner

Utöver dessa viktiga nyckelfaktorer finns det många andra aspekter att ta hänsyn till, exempelvis underhållsprocesser och -metoder samt system och organisation. Dessa behöver övervägas i god tid i olika skeden av ett greenfield-projekt innan anläggningen står färdig.

Som beskrivits ovan kan dessa frågor överskuggas av andra prioriteringar mitt i ett projekt, när målet är att färdigställa fabrikens väggar och tak samt installera utrustningen. Men så borde det inte vara – och vi på Quant är redo att kavla upp ärmarna för att bidra till framgångsrika greenfield-projekt.

Mikko Haanpää 

Development Manager, Quant Finland